Sammanhållen journal

1 juli 2008 fick Sverige en ny lag, Patientdatalagen, PDL, som möjliggör sammanhållen journalföring. Tack vare lagen kan vårdgivare ta del av dina journaluppgifter som är dokumenterade hos olika vårdgivare, oberoende av vilken vårdgivare du söker vård hos.

Din journal

Journal skrivs för alla patienter. Den innehåller de uppgifter som behövs för att ge dig en god och säker vård.

Journalen är i första hand ett arbetsredskap för dem som arbetar med och ansvarar för din hälso- och sjukvård, men du har oftast rätt att läsa vad som står i den. I journalen antecknas, förutom ditt namn och ditt personnummer, bland annat:

  • nödvändiga uppgifter om bakgrunden till den vård du fått
  • uppgifter om din diagnos, varför du fått en viss behandling eller varför din diagnos lett till ett visst beslut
  • nödvändiga uppgifter om vad som gjorts och vad som är planerat
  • vem som gjort anteckningarna och när de gjordes.

Uppgifterna i din journal skyddas av sekretess. Personal inom hälso- och sjukvården får endast ta del av de uppgifter som behövs för din vård.

Läs din journal

Som patient har du oftast i regel rätt att läsa din journal. Journalen tillhör vårdgivaren, men du kan begära att få läsa den. Du kan antingen läsa den på stället eller be om en kopia till självkostnadspris.

Det finns två undantag då du inte kan få tillgång till din journal:

  • om det finns risk för att behandlingen påverkas negativt, eller
  • om det finns risk för att någon person som nämns i journalen kan komma till skada om du läser informationen. 

Vill du läsa din patientjournal ska du vända dig till den vårdgivare som behandlar dig. Om vårdgivaren anser att journalen inte ska lämnas ut ska du dels få ett skriftligt besked om detta, dels få information om hur du kan överklaga beslutet till kammarrätten.

Rättelse i journalen

Om du anser att din journal innehåller felaktiga uppgifter kan du be vårdgivaren att införa en rättelse. Den som skriver i journalen får dock inte ta bort eller förstöra felaktiga anteckningar i journalen. Om du tycker annorlunda än din vårdgivare, eller anser att en uppgift är felaktig, ska vårdgivaren skriva detta i journalen.

Du har också vissa möjligheter att få din journal helt eller delvis förstörd. Läs mer om journalförstöring på Socialstyrelsens webbplats.

Sammanhållen journalföring

Allt fler vårdgivare i länet använder sig numera av samma journalsystem. Det innebär att de kan dela med sig av information om dig som patient med andra vårdgivare. Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov och att vårdpersonalen ska få ta del av dina patientuppgifter där de behövs för din vård. Allt för att kunna ge dig bästa möjliga vård.

Du ska helt enkelt slippa upprepa din vårdhistoria när du kommer till en ny vårdgivare. Den sammanhållna journalföringen ska vara utformad så att den både stöder vården av dig och skyddar mot att någon obehörig läser.

En vårdgivare kan vara med i flera olika sammanhållna journaler. Inom Stockholms läns landsting kan vårdgivarna ingå i två olika. Dels genom att man använder samma journalsystem, TakeCare, och dels genom att man deltar i Nationell Patientöversikt, NPÖ. NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med ditt samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare.

Ditt godkännande krävs

Det är din vårdgivares ansvar att informera dig som patient om sammanhållen journalföring och vad det innebär. Om en patient inte förstår vad sammanhållen journalföring innebär kommer journalen inte att ingå i sammanhållen journalföring och därmed inte kunna läsas av andra vårdgivare.

Det är bara vårdpersonal som du har en patientrelation med som får ta del av dina journaluppgifter. Innan en vårdgivare tar del av en annan vårdgivares journaluppgifter måste han eller hon fråga dig om du godkänner detta. Ditt godkännande registreras i din journal.

Om en patient är medvetslös och det är fara för hans eller hennes liv och hälsa, kan vårdpersonalen "nödöppna" en journal utan patientens godkännande. En sådan "nödöppning" gäller bara i ett dygn.

Om du inte vill ha en sammanhållen journalföring

Tala om för din vårdgivare om du inte vill att uppgifterna ska vara tillgängliga i en sammanhållen journalföring. Det innebär att uppgifterna spärras för andra vårdgivare. Men då måste du själv berätta för vårdpersonalen hos en annan vårdgivare vad de behöver veta för att ge dig en bra vård.

Du kan välja att spärra hela eller delar av dina patientuppgifter för andra vårdgivare. Du begär själv om, och när, en spärr ska tas bort.

Om du vill spärra uppgifter ur flera journaler ska du vända dig till de olika vårdgivare du besöker. Vill du i efterhand att uppgifter i din journal spärras för andra vårdgivare ska du kontakta den eller de vårdgivare som du besökt tidigare.

Du kan se vem som läst

Varje gång någon ur vårdpersonalen tar del av din journal registreras det med en logg i en logglista. Med hjälp av logglistan kan du i efterhand ta reda på vem som läst din journal, och när detta skedde. Tala med vårdpersonalen på den eller de mottagningar du besökt om du vill ha din logglista.

Förälder kan inte spärra barns journaler

Som förälder har man enligt Patientdatalagen inte rätt att spärra sitt barns journal. Anledningen är att vårdpersonal ska kunna upptäcka om ett barn far illa och bedöma om ärendet ska anmälas till socialnämnden.

Barn och ungdomar under 18 år kan spärra sin journal i vissa fall. Idag finns ingen särskild åldersgräns för när ett barn kan spärra sin journal. I takt med barnets stigande ålder och mognad får barnet själv spärra journalen.

Personuppgifter

Inom vården finns register som innehåller uppgifter om dig som patient, till exempel läkarbesök, diagnoser, undersökningar och intagningar på sjukhus. Uppgifterna lagras och skyddas enligt lagar i hälso- och sjukvården, som Personuppgiftslagen, PUL, (1998:204) och Patientdatalagen (2008:355). Om du vill få information om dina uppgifter kan du vända dig till ett personuppgifts-ombud.

Din rätt att veta

Enligt personuppgiftslagen, PUL och patientdatalagen, PDL ska vårdgivaren alltid informera dig om det görs en registrering. Det kan till exempel gälla när du besöker en ny vårdcentral. Då registreras ditt namn, personnummer, adress och hälsobakgrund. Du kan inte vägra att bli registrerad i ett vårdregister.

Byte av husläkare

Om du väljer att byta till en ny husläkare kan han eller hon kontakta din tidigare husläkare och begära att få din journal.

ID-handling
För din egen säkerhets skull måste du alltid (om det inte gäller en akut nödsituation) visa legitimation när du besöker hälso- och sjukvården som patient. Det gäller även tandvård. Allt för att undvika förväxlingar och därmed uppnå en säker vård.

Läs din födelsejournal

Om du vill läsa din födelsejournal måste du veta din mors namn och personnummer samt på vilket sjukhus du föddes. Din födelsejournal är egentligen din mors och därför måste du ha samtycke från din mor om du vill se hela journalen. Du kontaktar sjukhuset där du föddes.

Om du föddes före den 1 januari 1971 i Stockholms stad på en förlossningsklinik som numera är nedlagd, till exempel Stockholms Allmänna BB, finns journalen i Stockholms stadsarkiv. Om du föddes på en förlossningsklinik i övriga länet som nu är nedlagd finns din födelsejournal hos Landstingsarkivet.

Relaterad information

Kontaktcenter, Norrtälje
För allmänna frågor t ex spärr
tel. 0176 746 77, knappval 3

  

Kommunikationsfrågor
Björn Olsén
Näringsliv och kommunikation
tel. 073 962 36 86
E-post till Björn Olsén

 

Övriga länkar
1177.se
Inera.se